I veckan upplevde jag för första gången det smärtsamma och otrevliga som kallas foglossning. ”Alla” säger ju att det är bra att göra sånt som känns bra och som man mår bra av nu under graviditeten, och att promenader i alla fall är lämpligt, så när det var alldeles lagom svalt ute i torsdags tog vi oss ut på en prommis. Alltid något, eftersom jag inte är så flitig med träningen! Vi gick vår vanliga runda, som däremot tar betydligt längre tid nu eftersom jag inte vill gå så raskt.
Förut kunde jag få en känsla av ”håll” i nedre delen av magen men sen jag började sänka tempot har det varit bra. När vi väl kom hem efter den här prommisen hade jag däremot ont i ländryggen och var jätteöm och med en stickande känsla fram på bäckenet.
I fredags var det små steg som gällde och resten av helgen har jag tagit det väldigt lugnt! Det har blivit bättre men så fort jag går i min vanliga takt känner jag av det lite grann. I morgon ska vi till barnmorskan igen så det blir bra att få fråga om det och kanske få lite tips för att lindra!
Senaste kommentarer