barnresan

Vår 1-åring ?

Dags för en uppdatering om vår underbara 1-åring! Det här inlägget började jag skriva för ett tag sedan så här kommer de senaste månaderna! Det är mycket som händer den här tiden.

12 månader.

I samma veva som han blev 1 år förvandlades han också till en person med mycket mer vilja, många fler uttryckta känslor och att vilja göra saker själv. Plötsligt ville han hålla besticken själv, plocka mer med maten, peka dit han ville (t ex till sitt rum som vi målat och inrett och som verkligen blivit hans och används) och började bli alldeles förkrossad och ledsen ibland när vi använt ordet ”nej”.

Samtidigt som det här självständiga kom, blev han också mer för att komma och sätta sig hos en, krama och pussa en och ligga nära. Ganska precis som det står att de olika faserna kan vara.

Alla åldrar och tider har verkligen sin tjusning; det är så klart jättemysigt att ligga och gosa med en liten bebis men det är också en väldigt kul tid när personligheten kommer fram mer och mer, när ens barn börjar skämta och leka, visa och känna.

Vid den här tiden ställde han sig upp mot saker.

?

13 månader.

Mellan 12 och 13 månader hade han börjat gå längs bord m.m. och när han var 13 månader gick han några enstaka steg men fortsatte krypa. Efter någon vecka släppte det och sedan blev det full fart. Vi var rädda att missa det och att han skulle börja gå medan vi var på förlossningen men vi hann med det!

?

14 månader.

Han märkte inte riktigt av att han blev storebror. En fördel med att ha tätt mellan barnen är just det – han är för liten för att bli svartsjuk. Vi harbåda varit hemma så en av oss har alltid varit med honom och eftersom vi hade den möjligheten kändes det viktigt för oss. Vid den här tiden kom ett gäng nya tänder så sömnen blev sämre och han kändes lite orolig.

?

15 månader.

Efter att tänderna äntligen sprack igenom har han varit mindre orolig under nätterna. Vi har en pojke som skrattar mycket, busar, härmar och dansar. Nu vill han verkligen vara mycket i famnen och blir ofta ledsen när en av oss går iväg. Han vill gärna sitta i ens knä eller att någon ska vara där han är och leker.
Han somnar själv i sin säng medan vi sitter bredvid men vill inte att vi ska lämna rummet. Det här med att låta barnen gråta och vänja sig är verkligen inte min grej eller något jag tror på. Jag tror det handlar så mycket om barnets behov och jag tycker det är viktigare att uppmärksamma det och känna in när de är redo för olika saker än att de ska lyckas somna ensamma i sitt rum. Vissa dagar somnar han nästan direkt och ibland snurrar han runt men lugnar sig om vi håller en hand på honom.

Han gillar att leka med djur, bollar, att gunga, åka på sin cykel, vara i sandlådan och att bada – men sång och dans är det allra bästa!

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats