Jag och min kropp

Det var längesen jag började på det här inlägget men nu kommer det – hur jag och min kropp känns.

Eftersom de använde sugklocka så gjordes ett klipp och när stygnen lossnade försvann även den värsta ömheten och jag kunde äntligen börja röra mig obehindrat. Jag valde att inte träna alls (förutom promenader) förrän jag varit på efterkontrollen i slutet av juni och fick klartecken. När jag till slut kom igång var det så skönt men framför allt välbehövligt med träning – för jag har aldrig känt mig så svag kroppsligt och haft den här värken i hela kroppen som efter förlossningen. Mina leder har värkt och varit stela, jag har haft ont i hela ryggen och känt mig helt ur form på morgonen. Att bära och bära och inte ha så mycket stöd från magen känns inte helt optimalt. Ledvärken kan vara hormonellt och jag upplever att det blir bättre!

Annars tycker jag det är fantastiskt hur kroppen funkar och återhämtar sig efter en graviditet och förlossning. Jag sätter ingen press på mig själv utan tränar när jag orkar men det har fått en ny mening för mig nu; att orka lyfta, bära, leka och springa utan att ha ont.